En coworkingmiljö inom life science
På A Working Lab (AWL) Innomedicum på campus Solna sitter start ups inom life science. Här erbjuds kontorsplatser samt labbmöjligheter. Vi fick chans att ställa några frågor till Åsa Johansson som är nytillträdd chef för A Working Lab, Akademiska Hus.
Åsa Johansson.
Berätta, vad är Innomedicum?
– A Working Lab (AWL) Innomedicum är en mötesplats för start ups och företag på Campus Solna och en av Akademiska Hus coworkingmiljöer som etableras på campus runt om i Sverige. På AWL Innomedicum sitter start ups primärt inom life science. Varje bolag har det medlemsavtal som passar utifrån deras tillväxtfas och delar på gemensamma resurser som mötesrum, lounge och pentry. I huset sitter även KI Innovations och KI Science Park, vilket ytterligare stärker supportsystemet till medlemsbolagen.
Varför gör Akademiska Hus en satsning på platser för företag?
– A Working Lab är ett eget koncept för att utveckla campusnära miljöer och ge studenter, forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer möjlighet att mötas i nya och mer flexibla former. AWL-etableringarna blir tydliga testbäddar på campus och för samman forskning, utbildning och näringsliv. De skapar dessutom möjlighet till ett effektivt nyttjande av lokaler och bidrar till att stärka Sverige som kunskapsnation.
Fotograf: Johan Eldrot.
Hur ser er affärsmodell ut?
– Vi har en flexibel affärsmodell där vi tagit steget ur det traditionella hyreskontraktet. Alla bolag delar på viktiga funktioner som sällskapsytor, pentry, mötesrum etc. Sen hur de väljer att ha sin kontorsplats kan variera. Vi erbjuder öppna miljöer med egen plats eller valfri plats för dagen. Det finns också möjlighet att hyra eget kontor. För mindre bolag innebär det därför mindre risk än att knyta sig till fleråriga kontrakt med lång uppsägning. Det som gör A Working Lab Innomedicum unikt är att vi även applicerat modellen i labbmiljö. Du hyr antingen ett eget labb eller en labb-bänk i ett delat rum. Sedan delar alla på olika grundläggande funktioner som diskrum och instrumentrum till exempel.
Vad är det stora mervärdet för företag att sitta på A Working Lab Innomedicum?
– Förutom fördelen med flexibla kontrakt, delade resurser och nätverket som erbjuds på AWL Innomedicum blir du också del av ett nationellt community och som medlem kan man till exempel enkelt jobba på A Working Lab i Umeå en dag även om man i vanliga fall har sin arbetsplats i Solna.
Innomedicum ligger på Campus Solna, är det viktigt för företagen?
– Flera av A Working Labs medlemsbolag har sitt ursprung på Karolinska Institutet och tydlig koppling till life science-branschen. Genom vårt erbjudande får de en närhet till varandra och den stora kunskapsbank som finns på Nya Karolinska Sjukhuset och Karolinska Institutet. Små och medelstora företag har ofta ett stort behov av nätverk för att stärka sina möjligheter att växa. Dessutom är det en fördel att kunna kommunicera en postadress med tydlig koppling till den internationellt erkända forskning som bedrivs på området.
Ni är ju med i projektet Stockholm Life Tech, finansierat av europeiska strukturfonden – vad hoppas ni på att få ut av det?
– Vi ser Stockholm Life Tech som en fantastisk möjlighet att erbjuda våra medlemsbolag ett nätverk och större tillgång till bland annat forskning- och innovationsinfrastruktur. Det breddar dessutom vårt eget nätverk och ger oss ännu bättre verktyg att hjälpa små och medelstora företag i sin tillväxtresa. Stockholm Life Tech hjälper också till att skapa större förståelse mellan olika aktörer i nätverket och på så sätt bidrar det till att ytterligare bygga Sverige som kunskapsnation.
Our Sound Space – en interaktiv ljudinstallation
Passa på att uppleva en interaktiv ljudinstallation samtidigt som du bidrar till forskningen för att förbättra framtidens stadsplanering. The Our Sound Space installation has now opened at Neo in Flemingsberg, which offers visitors the opportunity to use their smartphones to experiment with different sound environments and explore with soundscapes.
Our Sound Space is part of the Planning for Youth research project that aims to study methods and tools for meaningful participation of the younger demographic groups in participatory planning and placemaking. Romina Rodela is Docent at Södertörn University and project leader for the initiative. ““Historically, children and young people have not been very central in spatial planning. In our project, we want to explore new methods which are better able to capture their voice in spatial planning and placemaking,” says Rodela.
In this case, you use your smartphone to listen to how a new residential area will sound, for example. Which sounds are perceived as positive and which sound environments are less attractive? The idea is to give the planners of the future better tools to include children, young people and people with impaired vision or other functional variations in the planning stages of such projects. “We’ll use Our Sound Space to gather opinions from different groups to establish how effective a tool like this can be. At the same time, the installation is open to all to try out and comment on,” says Rodela. The software itself is developed by researcher Maurizio Goina at KTH and may in future be shared with planners, construction companies and architects.
Mattias Lindén is responsible for Hemsö’s properties in Flemingsberg and believes that installations such as Our Sound Space have the potential to improve the image of the area. “We’re sitting on an underused resource. In courtyards and along walkways there are areas that could be used for temporary art exhibitions – opportunities for as yet undiscovered artists to gain some exposure. We’ve just decided to support the Our Sound Space project. Imagine if people in the future will associate Flemingsberg with exuberant creativity, a place where you experience new and fresh ideas. Our Sound Space can be a small step in that direction,” says Lindén, Senior Property Manager at Hemsö. Our Sound Space runs until 7th March, while the research project will continue for another two years.
Här byggs nya broar för forskningen vid Campus Flemingsberg
I oktober lockade konferensen Collaboration in Science cirka 450 anmälda deltagare till Campus Flemingsberg för att ta del av forskning både från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
– Jag är imponerad av den stora uppslutningen – här skapas många interaktioner och samarbeten. Det är särskilt viktigt att vi stärker möjligheterna för den kliniska forskningen som minskat de senaste åren, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Winblad var en av huvudtalarna under Collaboration in Science 2022. Han gav både en tillbakablick över sin imponerade forskningskarriär och en inblick i dagens framsteg i utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Tvådagarskonferensen hade ett mycket brett program där mycket av den forskning som pågår vid Campus Flemingsberg gavs plats. Här fanns allt från forskning inom åldrande till cellbiologi och transplantation, sepsis, covid och omvårdnad. Deltagarna möttes även av en utställning av cirka 140 forskningspostrar.
Ett samarrangemang Konferensen i sig var ett samarrangemang mellan Annika Bergquist, siteföreståndare vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Maria Eriksdotter, dekan för KI Syd. – Vi har länge känt ett behov av att bygga broar mellan fler forskare och forskargrupper, och detta är ett av sätten att göra det. Och dagen motsvarar verkligen våra förväntningar. Salarna är full av folk som interagerar, och flera har frågat om vi inte ska arrangera detta varje år i fortsättningen, säger Annika Bergquist. Hon är även föreståndare för Centrum för innovativ medicin, CIMED, som bidragit till konferensen blivit verklighet. – Detta ligger helt i linje med CIMEDs mål att stärka dagens forskningsmiljö, och det sker bäst när människor får möjlighet att mötas, säger hon. – Dessutom är det viktigt att våra core faciliteter finns på plats för att synliggöra vilka resurser och möjligheter till samarbete som finns i området – de är dagliga brobyggare, säger hon.
Mäter hjärnaktiviteten Bland core faciliteterna på plats under dagarna fanns bland andra uMOVE som erbjuder stöd för användning av olika system för rörelseanalys. Här visades bland annat teknik för att mäta hjärnaktivitet genom nära infrarött ljus. – Vi använder ett trådlöst så kallat fNIRS-system för att möta hjärnaktiviteten under olika former av rörelse och aktivitet. En förhållandevis ny teknik som gör det möjligt att mäta vardagsaktiviteter, säger Lucian Bezuidenhout, postdoktor vid Karolinska Institutet. För närvarande pågår en studie vid uMOVE som jämför hjärnaktiviteten mellan personer med Parkinsons sjukdom och friska försökspersoner. – Vi erbjuder vår utrustning och analysmöjligheter till såväl forskare som företag. Bland annat har vi hjälp företag som tillverkar så kallade exoskelett att utvärdera sin teknik.
