Flemingsberg platsen för Alfa Lavals framtida innovationer
När Alfa Laval år 2025 slår upp portarna till ett nytt utvecklings- och innovationscenter i Flemingsberg lanseras även ett nytt teknikområde. Ett första spadtag togs nyligen för byggnaden som ska rymma cirka 700 medarbetare.
När det första spadtaget togs för Alfa Lavals nya innovationscenter i Flemingsberg samlades många intresserade. Själva spaden fattades gemensamt av landshövding Sven-Erik Österberg, Sammy Hulpiau, Site Manager Alfa Laval Tumba Flemingsberg, Daniel Dronjak, kommunstyrelsens ordförande i Huddinge, samt Stefan Dahlbo, VD för Fabege.
Alfa Lavals Sammy Hulpiau gav en presentation av företaget och planerna inför flytten, där han lyfte att detta blir företags andra flytt sedan starten 1883.
– Nu bygger vi ett nytt hjärta i Flemingsberg i form av en byggnad med högsta miljöklass, el från solpaneler på taket, uppvärmning och kyla från geotermisk energi, säger Sammy Hulpiau, Site Manager Alfa Laval Tumba Flemingsberg.
Han betonade att det var utvecklingsplanerna för Flemingsberg som gjort att valet föll på just denna plats.
– Flemingsberg blir en plats för affärsutveckling och innovation med en mycket bra infrastruktur, bland annat rälsbunden trafik direkt till både Arlanda och vår verksamhet i Eskilstuna.
Stefan Dahlbo, VD för Fabege, menade att detta spadtag var ett viktigt steg i utvecklingen av Flemingsberg.
– Nu tar vi nästa steg mot att skapa en dynamisk, innovativ plats för 50 000 arbetande, 50 000 boende och 50 000 besökare. Detta är ett av Sveriges största stadsbyggnadsprojekt som kommer att locka stadsplanerare från hela världen, säger Stefan Dahlbo, VD för Fabege.
Även landshövding Sven-Erik Österberg talade om Flemingsberg som en viktig del av hela regionens utveckling.
– Jag är mycket stolt över att få delta i invigningen av Alfa Lavals satsning som blir en del av utvecklingen av framtidens Flemingsberg.
Vaggan för ny teknologi
Det nya utvecklings- och innovationscentret kommer bland annat att rymma ett höghöjdslabb med en yta av cirka 8000 kvadratmeter. Här skapas en miljö där det ska bli lätta att förverkliga en idé eller projekt i samarbete med andra företag och högskolor.
–I dag kräver utvecklingen av nya innovation ett ekosystem av partners som kan bidra till utvecklingen. Det krävs många olika kompetenser för att lyckas, och därför blir vårt innovationscentret en plats för samarbete, säger Sammy Hulpiau.
Lagom till invigningen av Alfa Lavals nya byggnad år 2025 lanseras också en ny teknologi från företaget. Den utvecklas i samarbete mellan Alfa Laval och rederiet Wallenius under projektnamnet: AlfaWall Oceanbird.
Oceanbird rymmer en ny teknik för att driva stora fraktfartyg med vindkraft istället för förbränningsmotorer. Fartygen ska utrustas med enorma segel, närmare hundra meter höga, som väl till sjöss kan fällas upp för att föra dem framåt.
– Vi är redan väl etablerade inom marin verksamhet med en stor produktportfölj. Samtidig blir detta ett nytt steg för oss där vi bidrar till minskade koldioxidutsläpp och ökad hållbarhet inom marin frakt, säger Peter Nielsen, Business Unit President, Alfa Laval Marine Division.
Bakom konceptet Oceanbird finns även KTH och SSPA.
Läs mer om Alfa Lavals flytt till Flemingsberg
Presentationerna vid spadtaget direktsändes till bland annat Alfa Lavals medarbetare i Tumba.
Spadtaget för Alfa Lavals innovationscenter i Flemingsberg lockade många intresserade.
Our Sound Space – en interaktiv ljudinstallation
Passa på att uppleva en interaktiv ljudinstallation samtidigt som du bidrar till forskningen för att förbättra framtidens stadsplanering. The Our Sound Space installation has now opened at Neo in Flemingsberg, which offers visitors the opportunity to use their smartphones to experiment with different sound environments and explore with soundscapes.
Our Sound Space is part of the Planning for Youth research project that aims to study methods and tools for meaningful participation of the younger demographic groups in participatory planning and placemaking. Romina Rodela is Docent at Södertörn University and project leader for the initiative. ““Historically, children and young people have not been very central in spatial planning. In our project, we want to explore new methods which are better able to capture their voice in spatial planning and placemaking,” says Rodela.
In this case, you use your smartphone to listen to how a new residential area will sound, for example. Which sounds are perceived as positive and which sound environments are less attractive? The idea is to give the planners of the future better tools to include children, young people and people with impaired vision or other functional variations in the planning stages of such projects. “We’ll use Our Sound Space to gather opinions from different groups to establish how effective a tool like this can be. At the same time, the installation is open to all to try out and comment on,” says Rodela. The software itself is developed by researcher Maurizio Goina at KTH and may in future be shared with planners, construction companies and architects.
Mattias Lindén is responsible for Hemsö’s properties in Flemingsberg and believes that installations such as Our Sound Space have the potential to improve the image of the area. “We’re sitting on an underused resource. In courtyards and along walkways there are areas that could be used for temporary art exhibitions – opportunities for as yet undiscovered artists to gain some exposure. We’ve just decided to support the Our Sound Space project. Imagine if people in the future will associate Flemingsberg with exuberant creativity, a place where you experience new and fresh ideas. Our Sound Space can be a small step in that direction,” says Lindén, Senior Property Manager at Hemsö. Our Sound Space runs until 7th March, while the research project will continue for another two years.
Här byggs nya broar för forskningen vid Campus Flemingsberg
I oktober lockade konferensen Collaboration in Science cirka 450 anmälda deltagare till Campus Flemingsberg för att ta del av forskning både från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
– Jag är imponerad av den stora uppslutningen – här skapas många interaktioner och samarbeten. Det är särskilt viktigt att vi stärker möjligheterna för den kliniska forskningen som minskat de senaste åren, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Winblad var en av huvudtalarna under Collaboration in Science 2022. Han gav både en tillbakablick över sin imponerade forskningskarriär och en inblick i dagens framsteg i utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Tvådagarskonferensen hade ett mycket brett program där mycket av den forskning som pågår vid Campus Flemingsberg gavs plats. Här fanns allt från forskning inom åldrande till cellbiologi och transplantation, sepsis, covid och omvårdnad. Deltagarna möttes även av en utställning av cirka 140 forskningspostrar.
Ett samarrangemang Konferensen i sig var ett samarrangemang mellan Annika Bergquist, siteföreståndare vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Maria Eriksdotter, dekan för KI Syd. – Vi har länge känt ett behov av att bygga broar mellan fler forskare och forskargrupper, och detta är ett av sätten att göra det. Och dagen motsvarar verkligen våra förväntningar. Salarna är full av folk som interagerar, och flera har frågat om vi inte ska arrangera detta varje år i fortsättningen, säger Annika Bergquist. Hon är även föreståndare för Centrum för innovativ medicin, CIMED, som bidragit till konferensen blivit verklighet. – Detta ligger helt i linje med CIMEDs mål att stärka dagens forskningsmiljö, och det sker bäst när människor får möjlighet att mötas, säger hon. – Dessutom är det viktigt att våra core faciliteter finns på plats för att synliggöra vilka resurser och möjligheter till samarbete som finns i området – de är dagliga brobyggare, säger hon.
Mäter hjärnaktiviteten Bland core faciliteterna på plats under dagarna fanns bland andra uMOVE som erbjuder stöd för användning av olika system för rörelseanalys. Här visades bland annat teknik för att mäta hjärnaktivitet genom nära infrarött ljus. – Vi använder ett trådlöst så kallat fNIRS-system för att möta hjärnaktiviteten under olika former av rörelse och aktivitet. En förhållandevis ny teknik som gör det möjligt att mäta vardagsaktiviteter, säger Lucian Bezuidenhout, postdoktor vid Karolinska Institutet. För närvarande pågår en studie vid uMOVE som jämför hjärnaktiviteten mellan personer med Parkinsons sjukdom och friska försökspersoner. – Vi erbjuder vår utrustning och analysmöjligheter till såväl forskare som företag. Bland annat har vi hjälp företag som tillverkar så kallade exoskelett att utvärdera sin teknik.
